Nya handtag

publicerat i Everyday things;
 
 
 
 
Man får göra så gott man kan för att fräscha upp sin lilla studentlägenhet.
 
 
 

Första RIKTIGA dagen

publicerat i Everyday things;
Vilken fantastisk start på veckan jag fick idag. Alla nya studenter vid Karolinska Institutet samlades i den nybyggda Aula Medica där vi välkomnades av rektor Anders Hamsten specialtistläkare inom hjärta och kärl och medlem i Nobelförsamlingen, det var en ära i sig att få höra mannen tala.


Efter sammankomsten var det dags att återvända till Campus i Huddinge och då min lilla blåsa krävde ett toalettbesök missade jag bussarna som tog alla studenter tillbaka till detta Campus. Detta resulterade i en privat ekipage med minibuss, extra benutrymme, då det endast var jag och Caroline som "råkat" hamna fel i den snabba logistiken.
 
 
 
Fint ska det vara.


 
 
Rektorn i egen hög person.
 
 
Nya aulan.
 

Nytt liv ny stad.

publicerat i Everyday things;
 
De senaste två veckorna har flugit förbi. Det har känts som ett frittfall där strävan efter fotfäste har tömt mig på energi. Jag har endast haft två riktiga skoldagar än men det är de som förankrar mig, de är därför jag utsätter mig för all seperationsångest och tvång för att en dag få stå på scenen och mottaga min examen. Imorgon så har jag beslutat att jag inte ska titta bakåt mer, framtiden ligger framför mig och jag ska njuta av allt som tilldelats mig. Familj och vänner är enbart ett kort samtal eller en 5 timmars bussfärd bort så det kunde ha varit mycket värre.
 
 

Middag på twin

publicerat i Everyday things;
Igår hade vi en liten avskedsmiddag för oss tjejer som ska plugga vidare till hösten. Skulle säga att vi är ett inspirerande gäng som efter mycket hårt slit lyckats nå dit vi vill. Girlpower :D!







Det gick...

publicerat i Everyday things, Texter;
Ja efter ett års naturvetenskapliga studier har jag nu blivit antagen till tandläkarprogrammet vid Karolinska Institutet. Att sträva efter ett mål ett helt år trots att mållinjen knappt går att se eller att det ens finns garantier för att den excisterar ger upphov till ett visst tunnelseende. Proven kom så på löpande band och när utbildningen nått kulmen så skulle jag även åka på antagningar i Malmö och Stockholm. Det var en intensiv tid där känslan av att vara en kvinna mitt i karriären, som man så länge studerat i olika format i diverse serier, infann sig. Vågade inte hoppas, men för varje steg jag kom närmare målet fylldes jag av en euforisk känsla. Vad var denna lycka? Den liknade inte den materiella eller berusande kärleks lyckan detta var något annat. När jag sedan fick beskedet om att jag hade blivit antagen, cyklade jag fram på Jönköpings gator med en 1/4 flaska rödvin i cykelkorgen och ett leende som gick från öra till öra. Life wasnt too bad after all.

Strax efter att lyckan lagt sig eller ja ruset, så fylldes jag istället av oro. Flytta till Stockholm? Vill jag verkligen det? Hur kommer jag som numera definierar mig som en småstadstjej klara av det kall hårda klimatet som vår storstad erbjuder. Kommer jag orka fokusera i fem år framöver, kommer jag orka ekonomiskt? Se alla vänner och jämnåriga köpa hus och skaffa familj medan jag lever på vitkålssoppa och tillförskaffar mig stora skulder. Dessa tankar yrde i mitt huvud i några veckor. Men efter ett tag fick jag nog, jag satte allt i perspektiv, det var det här jag hade drömt om, vaknat upp mitt i natten och yrat om! Vad är fem år av ens liv när man får chans att utveckla sin passion, storstadens utbud kanske inte är så skrämmande trots allt och när jag väl har fått arbete som tandläkare kanske skulderna kan börja betas av succesivt. 

Nu längtar jag. Det som kommer kommer komma och jag ska göra allt för att de här fem åren av mitt liv ska berika mig. Möta intressanta människor, utbyta ideer och erfarenheter vidga föreställningarna om vad livet egentligen har att erbjuda. Jag hoppas att jag om fem år är en ännu bättre version av mig själv, en Martina med större kompetens, tålamod och lust att ge till andra och mig själv. After all life is too short for worries and saying no to opportunities. Over and out.

En helt vanlig måndag.

publicerat i Everyday things;
Klockan är snart fyra på morgonen och himlens ljusa sken skvallrar om ännu en solig sommardag. Natten har spenderats på måndagsklubben här i Jönköping. Kulturhuset Spira togs över av nattklubbsglada invånare som vägrade att bli stoppade av det faktum att det var måndag. Jag och Sandra tittade superspararna, nytt program på kanal 5, innan vi spände fast de högklackade sandalerna och gav oss ut i den ljumna sommarkvällen. Lyckad kväll!